Belöningen är belöningen även om den inte går att ta på

Att bejaka och belöna mina framsteg är en viktig grund för mig att fortsätta med en positiv beteendeförändring. Men måste belöningen vara matriell, frågar jag mig? Kan jag räkna frihet från skam som belöning?

Berättade på Facebook härom dagen att jag rensade skjortor som var alldeles för stora, nu när jag tappat 22 kilo. 30 skjortor fick sluta endera i soporna eller hos Stadsmissionen. Raskt fick jag en fråga från en vän om jag ”hedrar mig ibland” för att jag förändrar mig och mitt liv. Jag svarade att ”ibland tillåter jag mig göra det. Även om jag är lite sträng mot mig själv ibland också”. Det var ett spontant svar, men det satte det igång mina tankar. På vilket sätt hedrar jag mig? På vilket sätt är jag snäll mot mig själv?

Jag har tidigare skrivit om ”praise” – om nödvändigheten att belöna sig. Det är ett mantra jag för vidare till mina klienter. Jag har också skrivit om mitt behov av att mäta saker. Min kära säger att det är manligt (..och ler milt överseende när hon säger det). Jag ser det mer som ett resultat av att ha varit inom IT i 38 år. I en värld där allt ska mätas hela tiden. I en värld där logiken oftast styr över känslan.

Så min första tanke som kom till mig när jag fick vännens fråga var att – javisst, i förra veckan köpte jag en ny skärm till min dator – en 27-tumsskärm. Det finns en massa rationella argument till varför jag köpte den (bland annat att jag jobbar mycket i InDesign, vilken är ett program som kräver en stor skärm för att skapa den överblick som krävs). Jag ser det köpet dock mer som ett sätt att trotsa min snålhet och skaffa mig de professionella verktyg jag behöver för att göra det jobb jag vill göra.

Frågan kvarstår – hur belönar jag mig själv?

En belöning som definitivt inte är objektivt mätbar är att jag fullt ut har accepterat att ordet MOD är något jag förknippar med mig själv. Modet att i grunden ha förändrat mitt liv. Och att jag nu kan uppleva vinstens sötma. Inom psykosyntesen talar vi om Självet – om mitt livs syfte. Det är inte konfliktfritt att kämpa till det, men det ger tillfredsställelse att inse och kunna BELÖNA mig för varje steg i rätt riktning.

En annan belöning är att få utnyttja min energi på ett positivt sätt. Att få uppleva känslan av att kunna uttrycka känslor och tankar med ord och att få uttrycka dessa ord utan omgivningens värderingar.

Jag har under hela mitt tidigare liv känt en skam för många av mina tankar, för hur jag ser ut, för hur jag uttryckt mina känslor etc. Jag har varit medberoende på många plan. Att fullt ut acceptera mig själv och på det sättet friställa mig från dessa gamla och väl inrotade skamkänslor har varit en kamp. Att kämpa med min skam har inneburit att jag lagt en massa energi på rädslor och vaksamhet så att jag inte yppat eller gjort något som avslöjar något som i sig framkallar skam. Att nu få använda all denna energi till något positivt i stället, ser jag som en mycket stor belöning.

Visst kan min belöning vara yttre saker som något ätbart eller en pryl men en djupare svar är; att känna tryggheten i mig själv, att uttrycka mig själv på ett sätt som är mitt och att vara den jag är, blir nog mitt svar till mig själv om belöning.

En annan belöning är också att inse och acceptera att denna trygghet kan förändras i nästa stund, när livet har sin gång. Men å andra sidan har jag skaffat mig en solid bas som gör att jag förhoppningsvis kan hantera det livet har att bjuda på, på ett bärande sätt.

Tack kära vän för din fråga. Nu fick jag lite större klarhet själv.

Annonser

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: