Utan kardemumma på Söder

Att se livet passera, även utan kardemumma, skapar livskvalitet. Tankar från en kaffepaus på Söder.

– Jag ska gå på pilgrimsvandring, säger en av väninnorna vid utomhusbordet bakom mig.

Öron spetsas. Pilgrimsvandringar är något som ger så mycket mer än bara motion. Deras fortsatta dialog drunknar dock i barnskrik från andra sidan gatan och i bilarnas brummande på Högalidsgatan.

Kladdet på fingrarna, efter det att café-ägaren lyckats spilla ut en del av min latte på utsidan glaset, har nästan torkat in.

– Basket är roligt, hör jag som ett fragment från väninnorna.

Öronen spetsas igen men resten dränks i bilbuller från en diesel-van som passerar.

Det har sida sidor att sitta i höstsolen på utidan av Cafe Dello Sport. 66:an passerar förbi mig, på väg till Reimersholme. Fascinerande vad de nya stadsbussarna låter lite. Det blir mer ett smygande väsljud istället för totalbullret från barndomens bussar. Och som fortfarande hörs från bussarna i New York.

Högslidkyrkans torn klocka visar på att klockan är 11. Lite svårt att se med solen i ögonen. Gör inget för solen sprider en underbar värme. Och hopp om en brittsommar som inte är påannonserad av meterologerna….än.

Helt plötsligt blir det så tyst att kedjeraspet från två cyklister trampande förbi hörs. Rasslet från skorna på en kvinna på andra sidan gatan, med en stor välfulld blå IKEA-kasse på magen. Kassen ser tung ut för hon kämpar med att hålla ryggen rak. Ena stunden är det en dånande ljudmassa på gatan och nästa stund hörs nästan lövens prassel. Södermalm är fantastiskt. Att bo i Liljeholmem och ha denna idyll inom kort gångavstånd är en av de stora livskvaliteterna.

Den lite söta smaken på näringsbaren till lunch tillsammans med latten skapar en skön känsla i magen.  Även om den obligatoriska kardemumman saknas. Innehavaren erbjöd mig kanel eller kakao, men då blir det ju inte en latte med kardemumma, eller hur?

”Res naturvänligt” står det på bomullskassen som den förbipasserande mannen bär.

Väninnorna har just gått och jag blir ensam ute i vimlet.

På sitt sätt speglar denna gathörna livet. Damen med rullartorn. Mamman med vagnen. Barnen som skriker. BMWn med affärsmannen som far förbi. Kompisarna som just kom och satte sig framför mig. Den ena la upp livets viktigaste förnödenheter framför sig; bilnyckel, IPhone och snusdosa. Bilnycklarna går till Mersan som han parkerade på gatan invid bordet. Var sak har sin tid i var och ens liv.

Högalidskyrkan snett upp till höger förmedlar kontakten med nytt liv, begravningar och däremellan alla andra stora händelser i livet. En privatjet som just startat från Bromma och som illusoriskt passerar mellan kyrkans tornspiror blir en utmanande tanke om vad som står högst; det andliga eller det värdsliga. Ännu en etanoldriven 66:a passerar luktlös.

– På tisdag ska allt vara klart, säger han med Mersan högt i sin telefon.

Latten är slut och lunchen ligger i magen. Dags att vandra vidare.

Det är sådana här kaffestunder som förgyller livet, trots att det inte fanns kardemumma denna gång.

Annonser

Etiketter:

3 svar to “Utan kardemumma på Söder”

  1. Maria Says:

    o kanske var det just kardemumman som öppnade upp för just denna filosofiska stund, tänker jag

  2. Maria Says:

    eller snarare saknanden av kardemumma, skulle jag ju skriva

  3. brainstretching Says:

    Stämmer. Avsaknaden av kardemumman och bristen på uppmärksamheten från barkillen som inte brydde sig om att glaset blev kladdigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: