I nöd och lust

Idag är jag en lycklig man.

Vi upplevde så mycket på våra drygt 400 mil genom landet, så att det blev nästan semester att komma hem till stan. Att kunna uppleva sommarstockholm är underbart. Bad i Mälaren, kaféer, någon restaurang, promenad, kultur….. vad mer kan man önska sig. Dagarna toppas av det underbara vädret. Att vi dessutom gör det som en smekmånad gör inte saken sämre 😉

För en och en halv vecka sedan var det så mycket tankar, rädsla, glädje, matbestyr och annat som gjorde att proportionerna försvann. Eftermiddagsfika när vi, men 1 timmes varsel, talade om för hennes föräldrar och vännen att om en timme kommer prästen. Vigsel, en underbart enkel och fin ceremoni på stranden med Bottenviken utanför. En god bröllopsmiddag som jag fick glädjen att komponera, laga till och servera. Fint efterprat i det egna huset med vännen som var med. Kort sagt, en omfångsrik dag.

Som jag skrivit tidigare i min blogg har jag min syn på kyrkan, Gud och givna löften. När vi dagen innan vigseln träffade prästen för ett fint samtal, tog jag upp mina tankar. Han var mycket öppen och ville höra. Jag har mycket svårt som person att bryta ett löfte. För 35 år sedan lovade jag barnens mor ”att älska henne i nöd och lust”, ett löfte som jag bröt för några år sedan med stor vånda. Det gjorde att jag inte kunde tänka mig att ge detta löfte igen. Vi diskuterade ett antal olika ersättningsfraser, men kom till slut fram till att prästen sa ”att älska henne” och inte säga mer i den meningen. Detta löfte hade jag inte svårt att säga JA till. I den efterföljande löftesgivningen finns ”att älska dig till döden skiljer oss åt”. Även detta innehöll ett löfte som jag inte såg mig kunna lova. Lösningen blev ”att älska dig till kärleken skiljer oss åt”. Kanske ordvrängeri för några, men viktigt för mig. Ett löfte ska hållas.

Min kära förstår denna del av mig, accepterar den och sa att mina önskemål var rimliga för henne. För oss båda är tilliten till varandra det fundamentala. För mig speglar ordändringarna denna tillit. Vi har båda ganska mycket livserfarenhet bakom oss och inser att det händer mycket i livet.

Att jag ville vigas i svenska kyrkan var en självklarhet. Tack, för att ni var flexibla.

Annonser

Etiketter:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: