Läste just en artikel i SvD om Lycka och blev kluven. Gretchen Rubin provade alla olika sätt att blir lycklig. Bra för henne, men är hennes sanning allmängiltig? Kände min ”tvungen” att kommentera hennes sanningar.
Hon sammanfattar sina upptäckter med:
- Köp lycka: Att pengar inte kan köpa lycka är fel. Några av de bästa sakerna i livet kan köpas för pengar. Men spendera vist: köp gymkort, resor och sådant som bidrar till lycka.
Min kommentar: Pengar underlättar mycket i världen men ger inte lycka i sig….. under förutsättning att man har dom! - Låt solen gå ner över din vrede: Att klaga och ventilera ilska fungerar inte. Det gör dig bara mer arg och irriterad.
Min kommentar: Vrede binder energi, och energi måste få utlopp. Att förneka sin vrede tror jag inte alls på. Om jag lyckas kanalisera min vrede till något konstruktivt så är det bra, men vägen dit tror jag inte är så kort för många. - Läs litteratur om katastrofer och tragedier: Det sätter livet i perspektiv, hjälper dig att leva i nuet och vara tacksam. Rubin frossade i cancerbiografier och böcker om jordbävningskatastrofer och påstår att det gjorde henne lyckligare.
Min kommentar: Det är ju också ett sätt att skaffa sig insikter - ”Fake it till you feel it”: Att uppträda som om man vore lycklig gör dig lycklig. Le när du inte har lust, och du känner dig gladare.
Min kommentar: Inom psykosyntesen kallas denna metod för ”Som om”, att agera som om man vore något. En av många bra metoder under sitt arbete med den personliga utvecklingen. - Strunta i att bli organiserad: Att känna att man har kontroll är en hörnsten för att vara lycklig. Men köp inte organisationsprylar som ska hjälpa dig att hålla ordning. Soppåsar är allt du behöver. Släng, skänk och rensa bort.
Min kommentar: Säkert bra för den som har problem med just organisationen av sitt liv - Lägg ner korta kramar: Kindpussar i luften eller en kort kram när man träffar bästa vännerna har ingen effekt. Kramar måste vara minst sex sekunder långa för att må bra-hormonerna serotonin och oxytocin ska få effekt
Min kommentar: Här är jag lite kluven. Kindpussar och diverse kramar i tid och otid kan både vare integritetsöverskridande och bekräftande, allt beroende på var jag är någonstans och olika kulturella betingelser. Allt handlar inte om hormoner utan också om bekräftelse etc.
Av artikeln framgår inte om hon ger sig ut för att ha en allmängiltig sanning om lycka eller om detta är hennes sanning. För sin egen sanning har alla rätt att ha.
Etiketter: Livsfilosofi, psykosyntes
Brainstretching's Blog 
09 juni 2010 kl. 10:16 |
L-A, på en punkt ser jag det på ett annat sätt än du gör: När det gäller vrede. Eller så här: I vissa fall är det inte alls bra att låsa in sin vrede, och då behöver den formuleras och visas. Men i våra västerländska psykoterapeutiska metoder – inte minst gestalt! – har vi inte förstått att ilska och andra svåra känslor kan transformeras, och att det många gånger är hälsosamt för oss att göra det. För några år sedan hade jag sagt att det vore bullshit, men nu har jag mig via buddhismens psykologi och via mindfulness lärt mig att det stämmer. Det är en av de pusselbitar som banat vägen för inre lugn och harmoni för mig.
09 juni 2010 kl. 10:26 |
Jag kan förstå vad du menar.
Anledningen till att jag uttrycker mig som jag gör är att jag inte ser vreden som något fristående, utan som en yttring av ett behov att skydda t ex min integritet. Att skydda min integritet är en grundläggande skyldighet jag har mot mig själv. För mig blir det så att vreden blir en skyddsmekanism.
Sen håller jag med om att det uttryck vreden kan ta kan vara tvärt emot konstruktivt också.
Jag tänker att förmågan att kunna transformera vreden till något konstruktivt kräver att man kommit en bra bit på väg i den personliga utvecklingen.
09 juni 2010 kl. 10:36 |
Ja, jag håller med om att det handlar om att mogna och att komma en bit i den personliga utvecklingen. Det kan vara bra att få skrika och vara lite arg när man börjar sin personliga utvecklingsresa, men det är inte så moget om man fastnar i föreställningen att det alltid är bra att uttrycka sin vrede.
09 juni 2010 kl. 15:58 |
Bra synpunkter. Att pengar inte ger lycka är något som människor med pengar säger. Det som en god ekonomi ger, ger lycka. Att slippa oroa sig för obetalda hyror, att kunna göra saker som ger upplevelser och njutning, kunna resa, äta god mat, gå på spa etc… visst, man kan inte köpa lycka, men jag är hellre rik och lycklig än fattig och lycklig 😉
Sedan är det en konst att inte köpa nya problem i form av prylar som ska underhållas, fixas och tas om hand om…
13 juni 2010 kl. 17:05 |
Jo, men visst funkar hennes punkter: Att köpa sig handlingsyta, låta bli att älta, förkovra sig, övapröva tills man klarar enligt egna kriterier, exkludera oviktigt och låta sig beröras för endorfinkick.
Goda knep för lycka, funkar för många. Men tyvärr i det fallet du beskriver lite för personligt formulerat. Grundkärnan i vad som skapar lycka är handlingsfrihet och en känsla av kontroll.
02 oktober 2010 kl. 16:53 |
Bra skrivet, tycker jag. Läste artikeln som hastigast, kändes lite kul först, men det finns en rad ”hål” (ofta förekommande förytligade snabbhetslösningar) här som inte känns så genom arbetade, på en djupare nivå iaf.
Marknaden sväller över av dessa olika, men oftast ganska likartade ”lösningar”. Det är ju bra att intresset vänds alltmer mot en möjlig inre utveckling, inte bara tekniska former eller överlag fokus på det materiella i sig som ”meningen” eller ”värdet”
Den som är intresserad se gärna mer skrivet inom dessa banor på min blogg Nya Tiden: http://nyatiden.blogspot.com/
vi skriver också om böcker inom områdena terapi/psykologi/nytänkande/andlig utveckling m m på http://soulbooks.blogspot.com/
Kommer boken på svenska, ngn som hört det?
Bästa hälsningar,
Carl M