Skammen och jag; del 1

Jag har bestämt mig för att ta itu med min skam och de skamkänslor som påverkar mig. Den energi som jag lägger ner på att hemlighålla eller otydliggöra mina tankar och handlingar som väcker skam inom mig, vill jag lägga på positiva tankar och handlingar.

Skammen kännetecknas av fantasier. Fantasierna består i att om någon får reda på mina svagheter så kommer jag att uteslutas ur gruppen, jag får inte vara med. Gruppen kan vara allt ifrån den grupp som min livskamrat och jag utgör, eller familjen i stort, eller kollegorna på jobbet, eller kamratgänget, eller ….. vilken grupp jag nu tillhör. Grupptillhörighet är ju en av våra starkaste behov. Att bli sedd och bekräftad.

Jag har på ett medvetet sätt börjat kartlägga den skam och de skamkänslor jag har. Marta Cullberg Westons bok ”Från skam till självrespekt” beskriver fyra typer av skam (röd, vit, svart och rosa) och det är dem jag utgår från.

Den röda skammen består av saker jag gör gentemot andra eller i relation till andra. Ofta vill jag sjunka under jorden, rulla tillbaka tiden så att jag kan göra det hela ogjort. Till saken hör att jag i min personlighet är mycket spontan och ofta glömmer att tänka efter före. Senast jag önskade det var i helgen. Jag ställde ett stort glas jos på den soliga trappan hos sonens svärföräldrar i Norge. Det var tidig morgon, blåste lite och plötsligt slog dörren igen. Josen åkte ut och geggade ner både trappa och sittkudde. Jag lät det vara för  det var för tidigt för att jag skulle börja stöka med vatten. På dagen när det var dags att åka till flyget kom jag på att glömt att göra rent efter mig. Det vara bara att be om ursäkt. Dock glömde jag att berätta att kudden också fick jos på sig. Så skamligt av mig!!

Den vita skammen  består av de rätt och fel jag fått med mig under uppväxten, oftast beroende på att jag inte blev sedd för den jag var. Den moral som mina föräldrar medvetet eller omedvetet präglat i mig finns också med i bilden.  Att bryta mot dessa (o)uttalade regler väcker skam.  Det kan vara så grundläggande saker som att inte ljuga, att inte bli full, att inte benämna familjehemligheter, att inte benämna sexualitet, att vara artig osv.

Den svarta skammen är den skam som är förknippad med den religion och kultur vi lever i. Det vanligaste exemplet i vår värd är den sk skamkulturen som det ofta skrivs om i  tidningarna. Dock glömmer vi all den skam vi själv har i vår kristendom;  Arvsynden,  synden i stort, dubbelmoralen, vår egen skamkultur, underdånigheten inför Gud,  kyrkans alla dogmatiska rätt och fel. Till det kommer alla sociala konventioner som vi förväntas handla efter. Sociala konventioner som kan vara helt fel i en annan kultur.

Den rosa skammen är alla de måsten som vi måste uppfylla för att passa in i och vara omtyckta i gruppen …. tror vi. Vanligaste exemplen brukar vara den reklam vi utsätt för. Jag tror mig inte vara så påverkad av reklamen, vilket naturligtvis är en lögn. För tillfället är det Dressman-reklamen och min käras kommentarer på de snygga manliga modellerna. Nu när jag gått ner i vikt, är mitt utseende i fokus vilket jag vill eller inte. Jag brottas med min syn på en perfekt (vad nu det är) kropp. Jag har fått bort mycket av min mage, jag tränar mycket men i och med att jagbörjar närma mig de 60 småningom så är inte skinn och kropp så smidiga längre. Det är svårt att få den slimmade mage jag vill ha. Problemet är min svank(!). Mitt mål har varit att kunna stå rak och se min snopp genom att bara böja ner huvudet. Men, magen är i vägen. Ändå är magen jämn i förhållande till svanken. Jag har till och med funderat på fettsugning så att jag kan få den mage jag tror (!!) att jag vill ha.  Jösses, vart tog min självkänsla vägen.

Nästa blogginlägg handlar om hur jag väljer att hantera denna min skam för att minimera den energi det tar att hemlighålla mina ‘brister’.

Annonser

Etiketter: , , ,

5 svar to “Skammen och jag; del 1”

  1. Elisabeth Gullberg Kaidi Says:

    Hej, jag läste ditt inlägg om frågan i PS! om det kan vara skadligt att vara positiv och fann på så vis din blogg. Det är sällan som jag har läst någon som så ärligt och rakt ut uttrycker sina känslor om skam som du gör. Fanstastiskt modigt och starkt gjort tycker jag. Det som slår mig är vad mycket energi dessa skamkänslor tar ifrån oss och dessutom mycket av vår glädje. Det slår mig även vad många lager av skam och skuld vi människor har som är nedärvda av religion, samhälle osv. och som oftast dessutom är helt omedvetna. Bildligt talat så känns det som att sakta men säkert gräva sig inåt och medvetandegöra alllt detta bit för bit, när du beskriver dina upplevelser. Jag jobbar själv med personlig utvecklling och först och främst med mig själv men är även vägledare för andra, socionom. Det finns inom psykologin och generellt i samhället något som man kan kalla en het potatis som ingen riktigt vågar ta i eller på allvar jobba med. Och det är kärleken till oss själva. Den förbehållslösa, genuina, innerliga kärleken som accepterar och innesluter alla aspekter av oss själva. Det har varit så skamfyllt att älska oss själva och så missförstått under så många år. Det misstolkas alltför ofta för att vara egoism, syndigt osv vilket är något helt annat och bara indikerar osäkerhet. Det att komma riktigt nära sig själv, lära känna sig själv, bli intim med sig själv, gör att vi blir mindre benägna att vara beroende av yttre faktorer för att känna oss accepterade eller att må bra och dessutom mindre lättpåverkade. Vår inre kärna är hel och skamlös som hos ett nyfött barn, anser jag. Den genuina kärleken till självet utesluter inte något eller någon utan tvärtom den omfamnar allt och alla. (Jung har formulerat detta så väl i något av sina verk, men även han tog inte tag i detta med kärleken till självet, även om han var snuddande nära, han kallar det för individuation tror jag). Hälsn. Elisabeth

  2. brainstretching Says:

    Hej Elisabeth och tack för en fin kommentar.

    Jag håller med dig helt. För mig handlar det om att om jag älskar mig själv så sätter jag inte Gud högst upp, vilket kristendomen ser som synd. Att dessutom Jantelagen lägger hinder i vägen att acceptera oss själva som bra, förbättrar inte saken.

    Jag har i tidigare blogginlägg deklarerat min hädiska (?) syn på Gud, trots att jag deklarerar mig som kristen, och att jag sagt att bekantskapen med Sandemose.

    /L-A

  3. Elisabeth Gullberg Kaidi Says:

    Hej Lars-Anders! Tack för att du svarade. Jag har läst mer i din blogg och även ditt inlägg om din syn på Gud. Jag känner också att Gud är inom mig och samtidigt känner jag mig även kristen (dock inte utövande), vilket paradoxalt nog anses hädiskt som du säger! Det att känna och uppleva Gud inom en är ju också något som Jung har skrivit om och som jag kan identifiera mig med. Det är intressant att man i psykosyntesen sätter självet först och att självet har huvudrollen i ens liv, vilket jag håller helt med om. Erkänner att jag inte vet så mycket om psykosyntes men vill lära mig mer. Det att känna och uppleva Gud inom en gör en antagligen mindre benägen att följa någon guru som är ganska vanligt idag i nyandliga kretsar, med det inte sagt att man kan lära sig något av dem. Det att gå ut med att säga att även jag är Gud och jag är dessutom skaparen i mitt liv kan verkligen låta konstigt och sticka i ögonen på folk, trots att det egentligen handlar om att ta ansvar för sitt liv och hur det gestaltar sig, vilken verkligen inte är lätt alla gånger ska gudarna veta! Därför är det också viktigt att kunna dela med andra vad man går igenom och att få prata med likasinnade för att få stöd. För det ges ibland kritik mot trenden i personlig utveckling att allt ansvar ligger hos idividen osv vilket kan bli väldigt tungt för många att bära. Jantelagen finns som sagt även där i det svenska samhället och gör inte saken lättare ifråga om att älska och acceptera oss själva som vi är. Jag bor i Grekland sedan många år vilket är ett väldigt annorlunda land än Sverige på många sätt. Jag har blivit mycket inspirerad av Crimson Circle de senaste åren som är en global sammanslutning av lärare och metafysiker i det vi kallar den nya energin. Det är ingen Evangelistisk lära men förutsätter att man tex tror på reinkarnation och på kommunikation med den andra sidan (andevärlden) med kanaliseringar. Men utan att det finns någon ledare eller att någon står över eller under någon annan varifrån man än kommer eller några andra regler. Crimson Circle har ”anhängare” i de flesta europeiska länder och i Skandinavien utom i Sverige. Det är absolut inte någon sekt.

    Tack för att du lyssnade!

    Elisabeth

  4. brainstretching Says:

    Du väcker min nyfikenhet. Är det en tillfällighet att Crimson Circle inte har anhängare i Sverige? Eller …..

  5. Elisabeth Gullberg Kaidi Says:

    Hej, jag vet inte vad det kan bero på att Crimson Circle inte har anhängare i Sverige men jag har mina hypoteser. Jag läser tidningen Hälsa sedan många år tillbaka och hänger på det sättet med i lite olika trender i Sverige om alternativa terapier mm. Av det jag läser där förstår jag att tex Yoga har blivit väldigt stort i hemma och att det finns ett stort utbud av alternativa terapier att välja på. När det gäller andliga ting så får jag känslan av att många som kallar sig andliga ofta är anhängare av någon rörelse som kännetecknas av att de har en ledare eller guru. Jag började söka tidigt i min ungdom och var nyfiken på olika andliga inriktningar men just det med att följa en guru var aldrig min grej. När jag stötte på Crimson Circle så kändes det som om jag hittat rätt. Där finns inga givna svar och det är upplevelsen och processen med att hitta sina egna svar inom en som är viktiga och att öka sin medvetenhet. Jag har översatt ”Tobias brev till uppvaknande människor” som jag kan skicka till dig på mejlen om du vill. Det finns ett helt bibliotek på deras hemsida med kanaliserade budskap på engelska som man ladda ner och läsa utan kostnad.
    Elisabeth

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: